«« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »»  Artist: Charlie Thompson  Titel: Untamed Heart  Skivbolag: Charlie Thompson (egen utgåva)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Engelsmannen Charlie Thompson tar oss med denna hans senaste skiva ”Untamed Heart” tillbaka till 50-60-talet. Han bjuder på traditionell country , rocka-billy och ett par swinglåtar på det sätt som contryn lät under dessa årtionden. Skivan innehåller tolv låtar och jag gillar de flesta av dem. Skivan inleds med ”New love” en lite lugnt svängig shuffle. Den följs av titellåten ”Untamed heart” som är en låt i mediumtempo med bra sväng. Så ökar Charlie tempot lite i shufflen ”Just inside your arms” en av skivans toppar. ”Waltzing with sin” är en låt av Joe ”Red” Hayes som bland andra Cowboy Copas och Red Sovine spelat in. Så ökar Charlie tempot i swinglåten ”That’s when I’ll start loving you again”. Den följs av Harlan Howards klassiska fyrfyra “Pick me up on your way down” en kanonlåt som tillhör topparna på skivan. Som om inte detta vore nog så fortsätter Charlie med Hank Williams underbara ”Mansion on the hill”, ännu en topp. Ännu en bra låt är shufflen ”I’m a fool”. Balladen ”Lonesome dove” är ingen favorit för mig. Tempot ökas något i ”I wish I knew” som heller inte tillhör mina favoriter. Så svänger Charlie till det i ”You make it sound so easy “ som är en låt som jag gillar. Skivan avslutas med Red Simpson’s fyrfyra ”Close all the honky tonks” en toppenavslutning på ett mycket bra album som låter som countryn lät under des storhetstid. Ett album för dig som gillar real country. Ett extra plus till fantastiska Texasmusiker som sköter kompet. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Justin Trevino  Titel: One Tear At A Time (The Acoustic Sessions)  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Ett nytt album med den blinda Texasartisten Justin Trevino är alltid intressant. Jag tror att några av er minns hans fantastiska framträdande på Furuviksfestivalen 2002. Det här nya albumet innehåller tjugo (20) låtar och det är real country som gäller även om det inte är så många fyrfyror eller shuffles som jag är van vid att få höra på hans tidigare skivor. Justin inleder med titellåten ”One tear at a time” som är en låt i stilla valstakt. Han fortsätter med två lugna ballader ”If you’ll hold the ladder” och Willie Nelsons ”Healing hands of time”. Dessa följs av Justin Tubb’s topplåt ”As long as there’s a Sunday” och “Calm before the storm” som är ännu en lugn fin låt. Så ökas tempot något i valsen “Cowpoke”. Så kommer ännu en lugn ballad i “Rainbow in daddy’s eyes” . så kommer den första fyrfyran ”Jealously insane” som är en låt i mediumtempo som är så där härligt gungande och njutbar. ”Right about now” är en lugn ballad. Tempot ökas något i ”What if the tables were turned” en topplåt. Larry Kingston har skrivit den fantastiska balladen “My Joy” en av skivans toppar. Justin ökar tempot något i ”She knows my weakness” som gungar så där lagom. En av skivans absoluta toppar är den bluegrassinfluerade ”Windy city” med fint banjo och mandolinkomp, en toppenlåt. Leon Payne är mannen bakom den fina balladen ”Pride goes before a fall”. Den följs av ännu en lugn fin låt ”Rainbow colored words”. Nästa topplåt på skivan är Bill Anderson’s ”I don’t have any place to go” som är en låt i mediumtempo. Så kommer ännu en stilla valslåt i ”Closer to the vine”. Den följs av ännu en topplåt ”Cheating was good while it lasted” där Erin Caldwell sjunger duett med Justin (de båda har skrivit låten) en av skivans toppar. Justin fortsätter med ännu en ballad ”Still can’t believe you’re gone”. Skivan avslutas på bästa tänkbara sätt med Bill Anderson’s ”tårdrypare” ”Think I’ll go somewhere and cry myself to sleep. Ett stort extra plus i kanten till dessa fantastiske musiker som hjälper till att höja upplevelsen. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Sven-Olof Sandberg, Gösta Jonsson  Titel: Gamle Svarten  Skivbolag: Vax Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Skivbolaget VAX records är baserat i Vaxholm. De har specialiserat sig på att ge ut gammal svensk musik. Det finns allt från jazz, schlagers, folkmusik och nu även ”svensk country”. Den här skivan ”Gamle Svarten” innehåller låtar från 30-50-talet. Sångerna framförs av Gösta Jonsson och Sven-Olof Sandberg. Båda dessa herrar föddes 1905 och gjorde sina debuter under senare 30-talet. Gösta Jonsson hade en egen populär dansorkester, men här kompas han också av andra band. Gösta inleder med ”Min vilda blondin” och här kompas han av Skånska Lasse jr’s orkester. Det görs han också på ”Harriet” och ”Pang, pang, pang”. Gösta fortsätter med ”Farsan och morsan bor på vischan” och här är det Charles Redlands orkester som kompar. Ytterligare en låt från Gösta är ”Mary Hill” och nu svarar Willard Ringstrands orkester för musiken. Så är det dags för Sven-Olof Sandberg att bjuda på sin första melodi och det blir ”Jingle, jangle, jingle” (skriven av Joseph J. Lilley), musiken svarar Sven Arefeldts orkester för. SOS (som han kallades) fortsätter med Stepen Fosters välkända ”Mitt Kentucky hem” (My old Kentucky home) nu kompad av Willard Ringstrands orkester som också svarar för musiken på ”Hej å hå gamla Blacken”. Så är Gösta tillbaka nu med ”Hem” (vars original är Home on the range), ”Colorado Charley” och ”Månsken över Klippiga bergen” och här tror jag att det är hans egna orkester som svarar för musiken. Så är det dags för SOS igen och nu bjuder han på ”Farmarens sång” kompad av Einar Groth’s orkester. SOS fortsätter med ”Gamle Svarten” och här hör vi även Eskil Eckert-Lundin tillsammans med SOS och Charles Redlands orkester. Skivan avslutas med att SOS framför ”När det våras ibland bergen” , Sune Waldimirs orkester svarar för musiken. Är det här country?. Ja det kan väl finnas olika åsikter om, men jag tror att under dessa årtionden så var det nog det och några av låtarna känner jag igen som amerikanska countrylåtar. Hur som helst så har det varit kul att lyssna på skivan, gör gärna det du också på Spotify, eller varför inte investera i en ganska unik skiva. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Jim Lauderdale  Titel: My Favorite Place  Skivbolag: Sky Crunch Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jim Lauderdale föddes i Troutman, North Carolina 1957 (67 år). Han har släppt ett trettiotal album och han är väl bevandrad inom såväl country, bluegrass och Americana. Den här hans senaste album innehåller elva låtar den visar hans breda repertoar, men jag tycker inte att den tillhör hans bästa album. Skivan inleds med titellåten ”My favorite place” som är en dansvänlig låt i mediumtempo, en av topparna på skivan. Jim sänker tempot i balladen ”Mrs. Green” som har en lyssningsvärd text som jag gillar. Jim fortsätter i samma lugna tempo med ”The lightning tree” och ”You’ll be gone by then”. ”Sweethearts remember” är en stökig låt som jag inte gillar. Så ökar Jim tempot i ”Dont you treat ’em that way” som är en rockig buggarlåt som är svårt att sitta stilla till, en av skivans toppar. Tempot sänks igen i ”Baby steps”. Jim ökar tempot ett litet snäpp i ”I’m a lucky loser”, som är en bra låt. Något lite snabbare är ” We ought to celebrate” och ”You’ve got a shine”. Skivan avslutas med “What’s important after all” en lite lugnare låt med en kul text. Skivan får tre hattar på grund av några låtar med bra texter, men som sagt han har bättre album ute. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Doug Seegers, Eva Eastwood  Titel: Seegerwood  Skivbolag: Ninetone Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Vad händer när den välkända countryartisten Doug Seegers och (i rockabillykretsar) lika välkända rockabillyartisten Eva Eastwood slår sig samman och släpper en skiva? Jo det blir country och rockabilly i en bra mix. Skivan ”Seegerwood” innehåller tolv låtar där paret sjunger tillsammans i de flesta låtarna. Skivan inleds med ”For the taking” som är en snabb låt. Den följs av en lugn fin ballad ”The Letter” son växer för varje lyssning. Tempot ökas något i ”Double up”. Den följs av den första rockabillylåten ” Rockabilly Queen” som svänger bra. Paret fortsätter i samma höga tempo med ”Rascal Nights” och ”I turned around” två riktiga buggarlåtar. En av skivans bästa låtar är den lite lugnare ”Past forever” en riktigt bra låt. ”Typical me” är en svängig låt som påminner mig om jullåten ”Jingle bells”. Skivans topplåt är fyrfyran ”Turn out the lights” en riktigt bra countrylåt. Den följs av ”For real” och ”What you’re saying to me” som är två buggarvänliga uptempolåtar. Skivan avslutas med ”I will see you” som är en stillsam ballad. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Brett Eldredge  Titel: Merry Christmas (Welcome To The Family).  Skivbolag: Warm And Cozy Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Brett Eldredge är ett nytt namn för mig. Jag har läst på nätet att han är född i Paris, Illinois 1986. Han beskrivs som sångare, songwriter och skivproducent. Han har släppt åtta skivor med denna. Som ni förstår av titeln så är det en julskiva han har släppt nu. Skivan innehåller åtta låtar och jag tycker att det är en rätt bra skiva. Vad som verkligen tilltalar mig är att den inte innehåller en enda av de traditionella julsånger som man annars hör av i överflöd. Nej här är det egna låtar och det tycker jag är kul. CDn inleds med titellåten ”Merry Christmas (Welcome to the family) och den handlar om hans familj och är en lite snabbare låt. Brett fortsätter i samma tempo med ”It must be christmas” som är en av skivans bästa låtar. Så sänker Brett tempot i ”Sweet December” och här har han bjudit in Kelly Clarkson som duettpartner. ”Warm and cozy” är en lugn men ändå lite svängig låt med lite jazzinfluenser. Så ökas tempot i ”The nigth St.Nick got sick”. Efter denna bjuder Brett på en lugn ballad i “Season of lights and wonder”. Tempot ökar något lite i den jazziga ”Who will you be kissing on new years ev’e?” där Idarose är duettpartner. Skivan avslutas med en “pratversion” av titellåten ”Merry Christmas”. Jag tycker inte att den tillförde något till skivan. Ingen skiva man måste ha i samlingen, men ett plus är att man slipper alla dessa låtar som annars dyker upp på julskivor. Publicerad: 2025-01-22   Artist: Roy Baham  Titel: And Then I Wrote  Skivbolag: Southern Arts Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Roy Baham är ett nytt namn för mig. Det finns inte så mycket att läsa om honom på nätet, men jag har sett att han föddes i Amita, Louisianna 1927 och avled i Nashville 2012. Han har skrivit låtar åt många stora artister som Dave Dudley, RebaMcEntire, Bobby Bare, Ray Price samt Charlie Walkers hit ”Charlie’s Shoes”, Jimmy C. Newmans ”Blue lonely winter”. Här är hans (såvitt jag vet) enda album och det har givits ut postumt 2024. Skivan innehåller hela sexton låtar och materialet doftar 60-tal rakt över och min gissning är att det handlar om studioinspelat demomaterial. CDn inleds med två lugna fina låtar ”A cold wind through Georgia” och “A day in the life of a fool”, mycket bra låtar. Vi bjuds på en vals i “Birds fly and sing over everybody but me”, den går hem hos mig. Tempot sänks i balladen ”Cold sober”. Roy svänger till det lite i ”Do you believe” och ”Don’t forget the good times” den senare en av topparna på skivan. Så får vi ännu en fin lugn ballad i ”East of midnight”. En av skivans absolut bästa låt är ”One more hill to climb” en topplåt i mediumtempo. Roy ökar tempot lite i ”I’m still on my feet” , “Let no man tell me what to do” och “Running with the wind”. Nästa topplåt är “No strings attached” som är en låt i mediumtempo. ”Sai finis” och ”Subject to change” är två lugnare mycket fina låtar. Nästa absoluta topplåt är ”That fool looks a lot like me” en lite lugnare låt i bra danstempo. Skivan avslutas med ”Your kiss on my lips” som är en mjuk stillsam låt. En mycket bra skiva som växlar mellan lugna och lite snabbare låtar och en bra sångare med en lite mjukare stämma som backas av ett bra komp. En skiva som alla som gillar real country ska ha i samlingen. Publicerad: 2024-09-19   Artist: George Dearborne  Titel: Lotta Honky Tonkin’ In Me  Skivbolag: Wingate Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: George Dearborne kommer från Beaumont, Texas. Jag har inte så mycket uppgifter om honom, men jag vet att detta är hans andra CD. Den första ”Old brown bottle” kom 2020. Den här nysläppta CDn innehåller generösa femton låtar så jag kommer bara att nämna några som jag har fastnat lite extra för. Som ni förstår av skivans titel så är flertalet låtar med anknytning till Honky tonken. Skivan inleds i högt tempo med titellåten ”Lotta honky tonkin’ in me”. Efter denna kommer en av skivans toppar i den lite lugnare ”Bar fly”. George plockar fram en härlig fyrfyra i ”I’ll break out again tonight”, en låt som jag minns från ett album med Darrell McCall. Så bjuder George på en lugn fin ballad i ”Leavin’ ain’t as easy as it seems”. Efter denna är det dags för nästa fyrfyra ”No time for the wine”, en riktigt bra låt. Joe Babcock skrev nästa låt ”Muddy waters” (som Stonewall Jackson hade en hit med 1965) George gör en bra tolkning av den. George fortsätter med ännu en fyrfyra i ”Huggin’ thin air” en av skivans toppar. Vi bjuds på ännu en ballad i ”I put a smile on this sad face”. Så ökas tempot igen i ”One more reason to love you” och ”Dynamite woman” två svängiga låtar. Skivan avslutas med en låt i mediumtempo ”By George”, en låt som jag gillar. En skiva bra variationer av låtar med en kille som vet hur country ska låta och du som gillar real country bör skaffa den. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jody Nix  Titel: It’s About Time  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Texaskillen Jody Nix (72 år) är ingen nykomling inom countryn. Redan som åttaåring började han spela trummor i fadern (Hoyle Nix) Texas Swing Band runt om i Texas fem kvällar i veckan. Som elvaåring började han spela fiddle. Jody har under sin långa karriär släppt ett tio-tal album där innehållet på dessa är en blandning av countrylåtar och Texas-swing-låtar. Så är fallet även på denna hans senaste CD som innehåller tolv låtar. Jody inleder med Harlan Howards svängiga fyrfyra ”I’ll catch you when you fall” en av skivans topplåtar. Så bjuder Jody på ”Ain’t no fun in San Antone” som svänger fint. Som ni vet så är jag svag för låtar i valstakt och här får jag mitt lystmäte stillat i ”Texas girl” som är en stillsam vals, en topplåt. Så svänger Jody till det lite igen i ”Memory maker” och den klassiska ”Faded love”. Efter dessa är det dags för nästa fyrfra ”Somebody’s back in town” som vi minns från Wilburn Brothers repertoar, ännu en av topparna på skivan. Ytterligare en topplåt är den lite lugnare ”First from the last”. Dags för nästa swinglåt ”Tribute to Bob Wills”. Ännu en låt som jag gillar är den lite lugnare “When you know how to fall”, en riktigt bra låt. Ray Pennington har skrivit ”Somewhere in Texas” som är en lugn svängig låt. Samma sak gäller för ”Dream of me”. CD’n avslutas med ”End of the line” en swinglåt av Bob Wills och Johnny Gimble. Jag tycker att detta är en riktigt bra skiva med en bra blandning av snabba och lite lugnare låtar. Väl värd att ha i skivsamlingen. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jerry Salley  Titel: The Songwriter  Skivbolag: Very Jerry Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jerry Salley föddes i Chillicothe, Ohio men bor sedan 1982 i Nashville,Tennessee. Jerry är en välkänd songwriter som har skrivit låtar åt flera kända artister. Han har ingen direkt genre som han håller sig inom utan skriver country, bluegrass och gospel. Jerry får väl klassas som singer/songwriter inom country/bluegrass/gospel. Denna nya CD som innehåller tolv låtar och innehåller mestadels bluegrasslåtar, men några drar år country så jag får kalla dem country-grass. Cdn inleds i högt tempo med ”Blue, blue rain”. Jerry sänker tempot i ”Hit the wall” som går i valstakt, en bra låt. ”What kind of fool (do you think you’re foolin’”) är en lite snabbare bluegrasslåt. En av skivans bästa låtar är ”Old songwriters like me” som är en låt i mediumtempo med lite mexicana-influenser, riktigt bra. Så ökas tempot en aning i ”Me and Tom T. Hall”. Jerry bjuder på en lugn ballad i ”Colorado winter”, en fin låt. ”Drivin’ into the storm” och ”Thomasville girls” är två lite snabbare låtar. Skivans topplåt tycker jag är ”Will anyone visit my grave” som går i stilla valstakt, en stil som jag gillar. Efter denna höjs tempot I ”What love looks like today”. Ännu en av topparna på skivan är den stillsamma “Then Jesus came” som har en bra text. Skivan avslutas med ännu en lugn fin låt ”When I sing my last song”. En omväxlande skiva som saknar de riktiga topparna så jag föreslår en provlyssning före ett köp. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Ed Bruce  Titel: After Hour  Skivbolag: MRT Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Ed Bruce föddes i Keiser, Arkansas 1939 och avled i Clarksville, Tennessee 2021 (81 år). Många känner väl igen honom från TV-serien ”Mavericks”. Han är även välkänd som låtskrivare och sångare och har släppt ett 20-tal album genom åren. Den här nya CDn, (som ges ut postumt) misstänker jag är ett hopplock av låtar som han spelat in tidigare men ej givit ut på skiva. Eftersom skivan innehåller hela sexton(16) låtar så kommer jag bara att nämna de som jag har fastnat för och de är inte så många då jag tycker att de flesta låtarna är alltför släpiga, även om texterna kan vara hörvärda. Skivan inleds med en låt i mediumtempo ”What’s a girl like you not doin here”. Ed fortsätter med “Who wrote her name on the wall” som har lite Mexicana-influenser som svänger bra. Titellåten “After hours” är ett riktigt sömnpiller. Skivans bästa låt (en av få) är ”The things I couldn’t see” som är en lugn fyrfyra som svänger bra, riktigt bra låt. ”Mama’s qulit” och ”Homecoming 1945” är två lugna låtar med bra texter. Ed hade ju en hit med ”Mamas don’t let your babies grow up to be cowboys”, här får vi den i en live-version, som jag inte är så förtjust i. ”The outlaw ( A Tribute to Waylon Jennings)” är en lugn fin låt som är en av skivans toppar. CDn avslutas med två lugna ballader ”Outrun the wind) och ”The oldtimer”. Nej det här är ingen skiva som tilltalar mig, även om ”sömnpillren” har bra texter. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jesse Daniel  Titel: Countin’ The Miles  Skivbolag: Lightning Rod records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jesse Daniel kommer från en liten stad, San Lorenzo, i Kalifornien, men huserar numera i Austin, Texas. Sin musikbana började han som trummis i ett punkband. Det här är hans fjärde studioalbum, han har också ett live-album. Jag recenserade hans andra CD ”Rollin’ On” i SCC-NYTT nr. 2/2020 och den fick 4,5 hattar. Den här nya skivan tycker jag inte håller samma klass, även om det finns några bra låtar bland skivans femton spår. Skivan inleds i högt tempo med ”Comin’ apart at the seams”. Jesse fortsätter med en svängig låt i “That’s my kind of country” som tillhör topparna på skivan. Så ökas tempot igen i titellåten”Countin’ the miles”. En av skivans bästa låt är den lite lugnare ”Ol’ Montana” en riktigt bra låt. Även nästa låt ”Restless” är en lite lugnare låt. Jag har också fastnat för balladen ”When your tomorrow’s in the past” en av skivans bäste låt. Tempot ökas igen i ”Lonesome blues” och ”Tomorrow’s good ol’ days”, Ben Haggard medverkar i den senare med sång. ”Golden state rambler” är en låt som inte fyller någon funktion på skivan. Min favoritlåt på skivan är ”Steppin’ out” som är en låt i mediumtempo och här medverkar Jodi Lyford som duettpartner. Skivan avslutas med ”Cut me loose” som går i samma höga tempo som inledningen på skivan. Provlyssna före ett köp, men jag föreslår att du satsar på hans andra skiva ”Rollin’ On”. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Dick Curless  Titel: The Basement Tapes  Skivbolag: East Coast Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Dick Curless ”The Baron Of Country Music” avled den 25 mars 1995 på grund av cancer i magen endast 63 år gammal. Han är väl mest känd och ihågkommen för sina truckdriving songs även om han spelade in mycket annat också under sin 30 år långa karriär. Den här CDn som släpptes 2023 innehåller hela tjugo låtar och kom till på grund av att dottern Terry bad sin far att spela in några låtar från sin tidiga produktion som hon ville ha som ett minne av honom. Tanken var inte att detta skulle ges ut offentligt. I det lilla häftet som medföljer skivan så minns Terry att Dick berättar när hans far och en kompis satt hemma i köket och spelade mestadels låtar med tragiska texter som ofta slutade med att både fadern och kompisen satt och grät. (Det tycker jag visar vad country handlar om, känslor). De sexton första låtarna spelades in i Wildwood Studios Nashville 1990 och de femton första låtarna är det bara Dick med sin gitarr. På spår16 det mågen Bill Chinnock som spelar gitarr, på spår 17-20 spelar Bill munspel och på sista låten spelar också Harry King piano och Jay Andrews steel. Spår 17-20 spelades in i The Artist Group i Maine 1993. Eftersom skivan innehåller hela 20 låtar så ska jag bara nämna några av dem, även om alla förtjänar ett omnämnande. CDn inleds med ”Cottage in the pines” en lugn fin ballad. Dick fortsätter i samma lugna tempo med ”Heart talk” och ”My side of the night” den senare en av skivans bästa låtar. En av få lite snabbare låtar är ”Cupid’s arrow”. I ”Rocky mountain queen” visar Dick sina färdigheter i joddling. I en stillsam fin ballad ”When dad was around” minns Dick sin far, mycket vackert. Dick fortsätter med ”So little and lovely” en lugn lite gungande låt. I ”Memories, an old picture and a ring” ökas tempot något, en av skivans toppar. Jag gillar också den lugna lite gungande ”Nobody”. Tempot ökar lite i ”Steel rails” som är lite svängig. Ytterligare ett par låtar som fastnat lite extra är ”In the middle of a teardrop” och ”Changing times” båda lugna lite gungande låtar. Skivan avslutas med Hank Williams ”I’m so lonesome I could cry” i en lugn fin version som lyfts av kompet med piano, munspel och steel, mycket bra. Vad säger man då om en skiva där det mest handlar om lugna ballader framförda med ett enkelt gitarrkomp. Det kanske inte faller alla i smaken, men jag har bara ett ord. Supercalifragilisticexpialidocious. (Det betyder extremt bra, hämtat från Mary Poppins). Jag skulle kunna ge dubbla fem hattar utan tvekan. Jag njuter varje gång som jag spelar den, och det är ofta. Jag garanterar att du blir nöjd om du köper denna CD. Publicerad: 2024-06-15  « | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »» Register över alla recenserade skivor på hemsidan Sök efter recensioner

Adress: Smålands Country Club C/o Lars Thell, Stångågatan 37, 598 37 VIMMERBY. Telefon: 0492-137 62, E-mail: lars.thell@home.se, Hemsida: www.smalandscountryclub.tk