«« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »»  Artist: Roy Baham  Titel: And Then I Wrote  Skivbolag: Southern Arts Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Roy Baham är ett nytt namn för mig. Det finns inte så mycket att läsa om honom på nätet, men jag har sett att han föddes i Amita, Louisianna 1927 och avled i Nashville 2012. Han har skrivit låtar åt många stora artister som Dave Dudley, RebaMcEntire, Bobby Bare, Ray Price samt Charlie Walkers hit ”Charlie’s Shoes”, Jimmy C. Newmans ”Blue lonely winter”. Här är hans (såvitt jag vet) enda album och det har givits ut postumt 2024. Skivan innehåller hela sexton låtar och materialet doftar 60-tal rakt över och min gissning är att det handlar om studioinspelat demomaterial. CDn inleds med två lugna fina låtar ”A cold wind through Georgia” och “A day in the life of a fool”, mycket bra låtar. Vi bjuds på en vals i “Birds fly and sing over everybody but me”, den går hem hos mig. Tempot sänks i balladen ”Cold sober”. Roy svänger till det lite i ”Do you believe” och ”Don’t forget the good times” den senare en av topparna på skivan. Så får vi ännu en fin lugn ballad i ”East of midnight”. En av skivans absolut bästa låt är ”One more hill to climb” en topplåt i mediumtempo. Roy ökar tempot lite i ”I’m still on my feet” , “Let no man tell me what to do” och “Running with the wind”. Nästa topplåt är “No strings attached” som är en låt i mediumtempo. ”Sai finis” och ”Subject to change” är två lugnare mycket fina låtar. Nästa absoluta topplåt är ”That fool looks a lot like me” en lite lugnare låt i bra danstempo. Skivan avslutas med ”Your kiss on my lips” som är en mjuk stillsam låt. En mycket bra skiva som växlar mellan lugna och lite snabbare låtar och en bra sångare med en lite mjukare stämma som backas av ett bra komp. En skiva som alla som gillar real country ska ha i samlingen. Publicerad: 2024-09-19   Artist: George Dearborne  Titel: Lotta Honky Tonkin’ In Me  Skivbolag: Wingate Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: George Dearborne kommer från Beaumont, Texas. Jag har inte så mycket uppgifter om honom, men jag vet att detta är hans andra CD. Den första ”Old brown bottle” kom 2020. Den här nysläppta CDn innehåller generösa femton låtar så jag kommer bara att nämna några som jag har fastnat lite extra för. Som ni förstår av skivans titel så är flertalet låtar med anknytning till Honky tonken. Skivan inleds i högt tempo med titellåten ”Lotta honky tonkin’ in me”. Efter denna kommer en av skivans toppar i den lite lugnare ”Bar fly”. George plockar fram en härlig fyrfyra i ”I’ll break out again tonight”, en låt som jag minns från ett album med Darrell McCall. Så bjuder George på en lugn fin ballad i ”Leavin’ ain’t as easy as it seems”. Efter denna är det dags för nästa fyrfyra ”No time for the wine”, en riktigt bra låt. Joe Babcock skrev nästa låt ”Muddy waters” (som Stonewall Jackson hade en hit med 1965) George gör en bra tolkning av den. George fortsätter med ännu en fyrfyra i ”Huggin’ thin air” en av skivans toppar. Vi bjuds på ännu en ballad i ”I put a smile on this sad face”. Så ökas tempot igen i ”One more reason to love you” och ”Dynamite woman” två svängiga låtar. Skivan avslutas med en låt i mediumtempo ”By George”, en låt som jag gillar. En skiva bra variationer av låtar med en kille som vet hur country ska låta och du som gillar real country bör skaffa den. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jody Nix  Titel: It’s About Time  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Texaskillen Jody Nix (72 år) är ingen nykomling inom countryn. Redan som åttaåring började han spela trummor i fadern (Hoyle Nix) Texas Swing Band runt om i Texas fem kvällar i veckan. Som elvaåring började han spela fiddle. Jody har under sin långa karriär släppt ett tio-tal album där innehållet på dessa är en blandning av countrylåtar och Texas-swing-låtar. Så är fallet även på denna hans senaste CD som innehåller tolv låtar. Jody inleder med Harlan Howards svängiga fyrfyra ”I’ll catch you when you fall” en av skivans topplåtar. Så bjuder Jody på ”Ain’t no fun in San Antone” som svänger fint. Som ni vet så är jag svag för låtar i valstakt och här får jag mitt lystmäte stillat i ”Texas girl” som är en stillsam vals, en topplåt. Så svänger Jody till det lite igen i ”Memory maker” och den klassiska ”Faded love”. Efter dessa är det dags för nästa fyrfra ”Somebody’s back in town” som vi minns från Wilburn Brothers repertoar, ännu en av topparna på skivan. Ytterligare en topplåt är den lite lugnare ”First from the last”. Dags för nästa swinglåt ”Tribute to Bob Wills”. Ännu en låt som jag gillar är den lite lugnare “When you know how to fall”, en riktigt bra låt. Ray Pennington har skrivit ”Somewhere in Texas” som är en lugn svängig låt. Samma sak gäller för ”Dream of me”. CD’n avslutas med ”End of the line” en swinglåt av Bob Wills och Johnny Gimble. Jag tycker att detta är en riktigt bra skiva med en bra blandning av snabba och lite lugnare låtar. Väl värd att ha i skivsamlingen. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jerry Salley  Titel: The Songwriter  Skivbolag: Very Jerry Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jerry Salley föddes i Chillicothe, Ohio men bor sedan 1982 i Nashville,Tennessee. Jerry är en välkänd songwriter som har skrivit låtar åt flera kända artister. Han har ingen direkt genre som han håller sig inom utan skriver country, bluegrass och gospel. Jerry får väl klassas som singer/songwriter inom country/bluegrass/gospel. Denna nya CD som innehåller tolv låtar och innehåller mestadels bluegrasslåtar, men några drar år country så jag får kalla dem country-grass. Cdn inleds i högt tempo med ”Blue, blue rain”. Jerry sänker tempot i ”Hit the wall” som går i valstakt, en bra låt. ”What kind of fool (do you think you’re foolin’”) är en lite snabbare bluegrasslåt. En av skivans bästa låtar är ”Old songwriters like me” som är en låt i mediumtempo med lite mexicana-influenser, riktigt bra. Så ökas tempot en aning i ”Me and Tom T. Hall”. Jerry bjuder på en lugn ballad i ”Colorado winter”, en fin låt. ”Drivin’ into the storm” och ”Thomasville girls” är två lite snabbare låtar. Skivans topplåt tycker jag är ”Will anyone visit my grave” som går i stilla valstakt, en stil som jag gillar. Efter denna höjs tempot I ”What love looks like today”. Ännu en av topparna på skivan är den stillsamma “Then Jesus came” som har en bra text. Skivan avslutas med ännu en lugn fin låt ”When I sing my last song”. En omväxlande skiva som saknar de riktiga topparna så jag föreslår en provlyssning före ett köp. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Ed Bruce  Titel: After Hour  Skivbolag: MRT Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Ed Bruce föddes i Keiser, Arkansas 1939 och avled i Clarksville, Tennessee 2021 (81 år). Många känner väl igen honom från TV-serien ”Mavericks”. Han är även välkänd som låtskrivare och sångare och har släppt ett 20-tal album genom åren. Den här nya CDn, (som ges ut postumt) misstänker jag är ett hopplock av låtar som han spelat in tidigare men ej givit ut på skiva. Eftersom skivan innehåller hela sexton(16) låtar så kommer jag bara att nämna de som jag har fastnat för och de är inte så många då jag tycker att de flesta låtarna är alltför släpiga, även om texterna kan vara hörvärda. Skivan inleds med en låt i mediumtempo ”What’s a girl like you not doin here”. Ed fortsätter med “Who wrote her name on the wall” som har lite Mexicana-influenser som svänger bra. Titellåten “After hours” är ett riktigt sömnpiller. Skivans bästa låt (en av få) är ”The things I couldn’t see” som är en lugn fyrfyra som svänger bra, riktigt bra låt. ”Mama’s qulit” och ”Homecoming 1945” är två lugna låtar med bra texter. Ed hade ju en hit med ”Mamas don’t let your babies grow up to be cowboys”, här får vi den i en live-version, som jag inte är så förtjust i. ”The outlaw ( A Tribute to Waylon Jennings)” är en lugn fin låt som är en av skivans toppar. CDn avslutas med två lugna ballader ”Outrun the wind) och ”The oldtimer”. Nej det här är ingen skiva som tilltalar mig, även om ”sömnpillren” har bra texter. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Jesse Daniel  Titel: Countin’ The Miles  Skivbolag: Lightning Rod records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jesse Daniel kommer från en liten stad, San Lorenzo, i Kalifornien, men huserar numera i Austin, Texas. Sin musikbana började han som trummis i ett punkband. Det här är hans fjärde studioalbum, han har också ett live-album. Jag recenserade hans andra CD ”Rollin’ On” i SCC-NYTT nr. 2/2020 och den fick 4,5 hattar. Den här nya skivan tycker jag inte håller samma klass, även om det finns några bra låtar bland skivans femton spår. Skivan inleds i högt tempo med ”Comin’ apart at the seams”. Jesse fortsätter med en svängig låt i “That’s my kind of country” som tillhör topparna på skivan. Så ökas tempot igen i titellåten”Countin’ the miles”. En av skivans bästa låt är den lite lugnare ”Ol’ Montana” en riktigt bra låt. Även nästa låt ”Restless” är en lite lugnare låt. Jag har också fastnat för balladen ”When your tomorrow’s in the past” en av skivans bäste låt. Tempot ökas igen i ”Lonesome blues” och ”Tomorrow’s good ol’ days”, Ben Haggard medverkar i den senare med sång. ”Golden state rambler” är en låt som inte fyller någon funktion på skivan. Min favoritlåt på skivan är ”Steppin’ out” som är en låt i mediumtempo och här medverkar Jodi Lyford som duettpartner. Skivan avslutas med ”Cut me loose” som går i samma höga tempo som inledningen på skivan. Provlyssna före ett köp, men jag föreslår att du satsar på hans andra skiva ”Rollin’ On”. Publicerad: 2024-09-19   Artist: Dick Curless  Titel: The Basement Tapes  Skivbolag: East Coast Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Dick Curless ”The Baron Of Country Music” avled den 25 mars 1995 på grund av cancer i magen endast 63 år gammal. Han är väl mest känd och ihågkommen för sina truckdriving songs även om han spelade in mycket annat också under sin 30 år långa karriär. Den här CDn som släpptes 2023 innehåller hela tjugo låtar och kom till på grund av att dottern Terry bad sin far att spela in några låtar från sin tidiga produktion som hon ville ha som ett minne av honom. Tanken var inte att detta skulle ges ut offentligt. I det lilla häftet som medföljer skivan så minns Terry att Dick berättar när hans far och en kompis satt hemma i köket och spelade mestadels låtar med tragiska texter som ofta slutade med att både fadern och kompisen satt och grät. (Det tycker jag visar vad country handlar om, känslor). De sexton första låtarna spelades in i Wildwood Studios Nashville 1990 och de femton första låtarna är det bara Dick med sin gitarr. På spår16 det mågen Bill Chinnock som spelar gitarr, på spår 17-20 spelar Bill munspel och på sista låten spelar också Harry King piano och Jay Andrews steel. Spår 17-20 spelades in i The Artist Group i Maine 1993. Eftersom skivan innehåller hela 20 låtar så ska jag bara nämna några av dem, även om alla förtjänar ett omnämnande. CDn inleds med ”Cottage in the pines” en lugn fin ballad. Dick fortsätter i samma lugna tempo med ”Heart talk” och ”My side of the night” den senare en av skivans bästa låtar. En av få lite snabbare låtar är ”Cupid’s arrow”. I ”Rocky mountain queen” visar Dick sina färdigheter i joddling. I en stillsam fin ballad ”When dad was around” minns Dick sin far, mycket vackert. Dick fortsätter med ”So little and lovely” en lugn lite gungande låt. I ”Memories, an old picture and a ring” ökas tempot något, en av skivans toppar. Jag gillar också den lugna lite gungande ”Nobody”. Tempot ökar lite i ”Steel rails” som är lite svängig. Ytterligare ett par låtar som fastnat lite extra är ”In the middle of a teardrop” och ”Changing times” båda lugna lite gungande låtar. Skivan avslutas med Hank Williams ”I’m so lonesome I could cry” i en lugn fin version som lyfts av kompet med piano, munspel och steel, mycket bra. Vad säger man då om en skiva där det mest handlar om lugna ballader framförda med ett enkelt gitarrkomp. Det kanske inte faller alla i smaken, men jag har bara ett ord. Supercalifragilisticexpialidocious. (Det betyder extremt bra, hämtat från Mary Poppins). Jag skulle kunna ge dubbla fem hattar utan tvekan. Jag njuter varje gång som jag spelar den, och det är ofta. Jag garanterar att du blir nöjd om du köper denna CD. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Junior Sisk  Titel: If There’s A Will There’s A Way  Skivbolag: Mountain Fever Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Harry Carpenter ”Junior ” Sisk har åter släppt en CD (den åttonde tror jag) . CDn innehåller tio låtar och bjuder på en bra blandning av snabba och lite lugnare bluegrasslåtar. Bandet ”Ramblin’ Choice” består av Junior Sisk gitarr och sång, Tony Mabe banjo, gitarr och harmony sång, Heather Berry Mabe gitarr och harmony sång, Jonathan Dillon mandolin, Curt Love bas, med på skivan är också Tim Crouch fiddle. Bandet inleder med en låt i mediumtempo ”What a wonderful life”. Den följs av skivans topplåt ”A man like me” där Dan Tyminski och Junior sjunger duett, en riktig svängig låt i lite lugnare tempo en låt som jag gillar. Så ökas tempot i ”These are they” och ”Long hard road (The Sharecropper’s dream)”. I den lite snabbare “Bluegrass country”är det Heather som svarar för sången. Nästa riktiga topp på skivan är ”Memories of mother” en låt i stilla valstakt där Ricky Skaggs medverkar som duettpartner med Junior, en av skivans bästa låtar. Bandet fortsätter med ”Nothing’s good about goodbye” där Tony hörs som harmony-singer. Den lite lugnare titellåten ”If there’s a will there’s a way” är ännu en av topparna på skivan och här bjuds vi på fin harmony-songs. Ytterligare en topplåt är ”Wild and wicked world” en lite lugnare gungande låt. Som avslutning på skivan så ökas tempot i ”Old cold shoulder” . Jag har ju recenserat ett par skivor av Junior Sisk och hade därför höga förväntningar när denna nya skiva kom. Och jag kan lova er att jag blev inte besviken. Det här är en skiva som jag garanterar tilltalar alla som älskar bluegrass (och andra också) en mycket bra skiva. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Randy Carson  Titel: Life Is Good  Skivbolag: Pipers Creek Music  Recensent: Lars Thell  Betyg: Randy Carson är ett nytt namn för mig, däremot är hans far, Joe Carson, ett välkänt namn med många bra låtar på sitt konto. Joe som tyvärr omkom i en bilolycka 1964 endast 27 år gammal. Den här CDn som släpptes 2023 innehåller (tyvärr) bara åtta låtar där Randy har skrivit fem av dem själv och två tillsammans med en partner. Den åttonde har Willie Nelson skrivit. Jag har inte så mycket bakgrundsfakta om Randy, men har läst att han redan som sexåring började träna på pappans gitarr och fiddle. Idag spelar han många instrument, bland annat på skivan. Utöver honom själv så finns flera kända Nashvillemusiker med på skivan såsom Brent Mason lead-guitar, Mike Johnson steel, Joe Spivey fiddle, Jim ”Moose” Brown piano m.fl. Skivan inleds med titellåten ”Life is good” en låt i mediumtempo. Randy fortsätter med skivans absoluta topplåt ”Who’ll buy my memories” en låt i slowfox-takt (en tryckare) där Willie Nelson medverkar med sin ”Trigger” och sång. (Denna låt spelade även Randys far in). Så ökas tempot i den lite snabbare ”Baby’s Words”. Den följs av en lite lugnare låt ”Red dirt crazy”. En mycket vacker och känslofylld låt är ”Daddy’s song” där Randy sjunger om fadern, Joe. En mycket fin låt som tillhör skivans topp. ”Back to being me” upplever jag som lite stökig med en vass gitarr i bakgrunden. Då gillar jag mer den svängiga ”Strait-n-out my mind” en låt i Texas- swing stil. Skivan avslutas med den lite rockigare ”Hot Texas Night”. Med bara två (av åtta) låtar som är riktigt bra så kan jag inte ge mer än tre hattar, även om de två skulle kunna ge ett högre betyg. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Connie Smith  Titel: Love, Prison, Wisdom And Heartaches  Skivbolag: Possum Fat Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: En ny CD med snart 83-åriga (hon fyller 83 år i augusti) Connie Smith, en av de absolut bästa kvinnliga countryartisterna. Det är väl tre år sedan senaste skivan kom, då efter ett uppehåll på tio år. Den här nya CDn innehåller tolv låtar och är producerad av maken Marty Stuart. Skivan inleds med ”The other side of you” en härlig fyrfyra som är ett av skivans bästa låt, som även fanns med på hennes första album ”Connie Smith” från 1965. Connie fortsätter med Dusty Owens ”Once more” en svängig shuffle. Så sänks tempot i Earl Montgomery’s ”One of these days” som är en låt i stilla valstakt. Nästa topplåt på skivan är Dallas Frazier’s ”If you won’t tell on me (I won’t tell on you”) en svängig fyrfyra. ”Drifting and dreaming” och ”Country girl” är två lite lugnare låtar. Så svänger det till igen i Loretta Lynn’s ”World of forgotten people” en låt som tillhör topparna på skivan. Även nästa låt ”Seattle” är en svängig låt. Efter denna så tar Connie sig an Merle Haggard’s ”The fugitive” i en fullt godkänd version. Tempot dras ner i Arthur Kent/ Sylvia Dee’s ”The end of the world” (Skeeter Davis hitlåt) som Connie gör en riktigt bra tolkning av. Samma sak gäller för Dallas Fraziers ”Beneath still waters” en av topparna på skivan. Sista låten på skivan är ”The wayward wind” som Connie också gör i en bra version. En bra Cd som är väl värd att ha i sin samling. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Emely Nenni  Titel: Drive & Cry  Skivbolag: New West records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Emely Nenni är ett helt nytt namn för mig. Jag har läst mig till att hon är 26 år och kommer från Kalifornien, men huserar nu i Nashville. Den här nya CDn (hennes andra tror jag) innehåller tolv låtar där jag tror att de flesta är skrivna av henne själv. Skivan inleds i högt tempo med ”Get to know ya” som är en riktigt svängig låt. Så sänker Emely tempot lite i ”Greatset hits” som också svänger bra, en av topparna på skivan. ”Lay of the land” är en låt i stilla valstakt som jag gillar. I ”I don’t have to like you” rockar Emely till det lite. Titellåten “Drive & cry” är en svängig låt i lite högre tempo. Emely sänker tempot i ”Changes” för att sedan rocka till det igen i ”I don’t need you”. I ”I can’t pretend it never happened” bjudes vi på en lugn ballad. Så bjuds vi på ännu en(rockig låt i ”Rootin’ for you”. Skivans bästa spår (enligt mig) är ”We sure could two step” som är en svängig fyrfyra i mediumtempo, en topplåt. Tempot sänks sedan i ”Set on the step” som är en lugn låt. Skiva avslutas med Terry Allen’s ”Amarillo highway” som är en härligt svängig låt som är en av skivans toppar. En skiva där snabba och lite lugnare låtar blandas. Jag skulle nog föreslå en provlyssning före ett köp, även om det finns ett par toppar, men det är för lite för att jag ska ge ett högra betyg. Publicerad: 2024-06-15   Artist: J D Crawford  Titel: Cross You Off My Heart  Skivbolag: Shambia Entertainment  Recensent: Lars Thell  Betyg: J D Crawford är ett nytt namn för mig. Jag har letat på nätet men bara hittat att han kommer från Lakeside, Californien. Den här CDn som innehåller tio låtar har producerats av J D och han har skrivit alla låtarna själv förutom en där han har en medskribent. Stilen som han rör sig inom är singer/songwriter och de flesta låtarna går i lugnare tempo. CDn inleds med ”Only a fool could love” som är en låt i mediumtempo. Han fortsäter i samma tempo med titellåten ”Cross you off my heart” och ”Still loving you”. En av skivans bättre låtar är den lugna ”Tell me you love me”. Jag gillar också ”I can’t stop this man” som är en svängig uptempolåt, kanske skivans bästa låt. JD fortsätter med ett par lugna ballader i ”Real deal” och ”Last sad song”. Ytterligare en låt som jag gillar är den stillsamt gungande ”Does he take you” en av skivans toppar. ”Last long mile” är en låt i väldigt lågt tempo. Skivan avslutas med ” Life’s not the same” som är en stillsam gungande låt. Tyvärr är låtarna lite för lika för att jag ska ge något högre besök. Gillar du lugna låtar så kan du provlyssna denna och se om den faller dig i smaken. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Stephanie Urbina Jones & The Honky Tonk Mariachi  Titel: Manuel’s Destiny  Skivbolag: Global Eyes Entertainment / Casa Del Rio records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Den här nya skivan med Stephanie Urbina Jones innehåller 11 låtar och jag vill redan nu säga att det är en skiva som jag blir glad av. Bra svängiga låtar som gör att jag drömmer mig till södra Texas och gränstrakterna till Mexico. Inledningslåten ”Gypsy dreams” är en av anledningarna till denna dröm, en svängig låt i äkta latintempo. Stephanie och bandet fortsätter i samma anda med den lite snabbare ”The river of love” (nu har jag fötterna i Rio Grande-floden). Så sänks tempot markant i balladen ”Before you go away (Antes de ue te vayas) där Juan Diego Sandoval reciterar texten på spanska i bakgrunden, en absolut topp på skivan. Tempot ökar något i ”Luckenbach, Texas/ Let your love flow” och här får vi höra Stephanie sjunga duett med The Bellamy Brothers, ännu en topplåt i en kanonversion. Titellåten ”Manuel’s Destiny” är en lugn ballad i stilla valstakt som handlar om Stephanie’s familjehistoria, det är mäktigt att lyssna till hennes känsla i sången, ännu en topp. Efter denna så svänger bandet till det ordentligt i ”The queen of the angels (La reyna de los angeles /Cielito lindo), en låt som för lyssnaren till en fest på en cantina Mexico. Efter denna ”festliga” låt så bjuds vi på ”Falling fearlessly” en lugn ballad i stilla valstakt. Så ökas tempot något i ”Bésame baby” som går i mediumtempo. Stephanie gör en lite annorlunda version av ”Rhinestone cowgirl” (Rhinestone cowboy) där hon sjunger duett med Wendy Moten. ”Mariachis make me cry” är en stilla vals där hon har Miguel Cabrera Ramirez som duettpartner. Skivan avslutas i samma svängiga tempot som den började med ”Until we meet again”. Gillar du south of the border-stilen så är det här en skiva du måste ha i samlingen. Det blir inte så mycket bättre än så här, gränsar till 5 hattar. Publicerad: 2024-03-14  « | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »» Register över alla recenserade skivor på hemsidan Sök efter recensioner

Adress: Smålands Country Club C/o Lars Thell, Stångågatan 37, 598 37 VIMMERBY. Telefon: 0492-137 62, E-mail: lars.thell@home.se, Hemsida: www.smalandscountryclub.tk