«« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »»  Artist: HIGHWAY 40  Titel: The American Line  Skivbolag: Captive Music 10440  Recensent: Lars Thell  Betyg: Helsingborgsbandet Highway 40 kommer här med sin fjärde CD. Bandet är väldigt populära och flitigt bokade på andra sidan sundet. Tyvärr ser vi dem inte så ofta på våra festivaler. Jag hörde bandet på Ydrefestivalen förra året och på Countrymässan i Kristianstad och gillade det jag hörde. Musikaliskt ett fullt godkänt band med en bra kvinnlig vokalist. Jag tycker också att låtvalet på bandet skivor är bra med något undantag. På denna CD börjar bandet med en fyrfyra ”If This Is Love” där Camilla Westerlund är leadsinger, en bra början. Andra spåret ”Telling Me A Lie” är en lite lugnare mycket fin shufflelåt. Efter denna kommer Martina McBride’s ”My Baby Loves Me” som följs av ännu en lugn shufflelåt ”Jukebox Played Along” en topplåt. Camilla sjunger sedan ”Shut Up And Drive”. Efter denna kommer en fin fyrfyra med titeln ”Stop Right Where we Are” en riktig ”toetappinglåt”. Merle Haggard har skrivit toppballaden ”No One’s Gonna Love You Better” en av topparna på skivan. En av mina favoritlåtar genom åren är Gram Parson’s ”Kiss The Children” och här får Highway 40 fullt godkänt för sin tolkning. Kul att dessa gamla fina låtar tas upp igen på repertoaren.. Tempot höjs något i ”I Left Something Turned On At Home”. En av topparna på CD’n är den lite lugnare balladen ”Shotgun Rider” som går i stilla valstakt, en mycket bra låt. Den öljs av en shuffle med titeln ”She said…”. Skivan avslutas med en snabb låt ”Hurricane”. Det här är en CD som med fördel kan användas på linedance-kurser, dels på grund av låtmaterialet men också på grund av att bandet har skickat med förslag på danser till de olika låtarna. Mitt exemplar kommer att snurra ofta i min spelare eller på långresor i bilen. En bra och variationsrik CD. Fortsätt så här Highway 40. Publicerad: 2010-09-25   Artist: TONY DOUGLAS  Titel: Saved The Best For Last  Skivbolag: Cochise Records 3043  Recensent: Lars Thell  Betyg: Tony Douglas är en veteran inom countrymusiken då han har funnits i branschen i femtio år och under dessa år har han levererat ett stort antal skivor. Denna CD är producerad av Floyd Callen som också har skrivit alla låtar på skivan, några tillsammans med co-writers. Det är strikt country, som alltid, när Tony spelar in skivor och kompet är därefter med steel, fiddle och dobro bland annat. Första spåret ”Good Old Days” tar udden av att allt var bättre förr då texten säger att det enda bra med den gamla goda tiden är att den är borta. Det är en låt i lite snabbare tempo med fint dobrospel i bakgrunden. Spår två ”It All Adds Up To Nothing” är en lugn låt. Även spår tre ”Let Me Be The Man” är en lite lugnare låt i början för att sedan öka i tempo. I ”More Afraid Of Living” sänks tempot till knapp styrfart. Det är bättre fart på spåret efter ”One More Reposession” där Robbie Turner åter bjuder på fint dobrospel i bakgrunden. Ett av skivans bästa spår är balladen ”It’s Only Habit” som handlar om hur kärleken kan bli vardagslunk under ett långt äktenskap, fin steel i bakgrunden av Robbie. Även ”You Just Can’t Go Wrong” är en lugn ballad. På spår åtta höjs tempot ordentligt i gospelinfluerade ”Don’t Be Caught Dead Without Jesus”. Därefter sänks tempot igen i balladen ”The Richest Man Alive”. Ännu en bra låt på CD’n är ”She’s Not Just My Lady” . Titellåten ”Saved The Best For Last” är ännu en lugn låt som tillhör topparna på CD’n. Det här är ingen CD för dig som gillar Honky Tonk utan det är mer ”soft country” det handlar om där Tony’s lite ljusare röst passar som hand i handske. Lyssna gärna före ett köp. Publicerad: 2010-09-25   Artist: CATHY LEE COYNE  Titel: I Thought Of You  Skivbolag: Eget bolag  Recensent: Lars Thell  Betyg: Att Leona Williams har en son, Ron Williams, som är en bra countrysångare är ingen nyhet för SCC-Nytt’s läsare eftersom jag har recenserat några av hans CD-skivor. Att Leona har en dotter som sjunger är däremot en nyhet för mig. Här är hon, Cathy Lee Coyne, med sin såvitt jag förstår sin första CD. CD’n är producerad av Russ Hicks som också spelar samtliga instrument, förutom fiddle som trakteras av Drew Covington. Här handlar det om strikt country som Cathy har fått i sig med modersmjölken. Röstmässigt tycker jag att Cathy ligger lite åt Kitty Wells med sin lite nasala röst. Första spåret är en klassisk fyrfyra från Mel Tillis penna ”Heart Over Mind”. Den följs av den lite lugnare titellåten ”I Thought Of You” en topplåt. Cathy följer upp denna med ännu en klassiker ”Making Plans” som också är en topplåt. Mamma Leona har bidragit med tre låtar på CD’n och den första av dem är balladen ”I’ve Got To Stop Loving You”. Tempot höjs något i ”Just Because Of You” där Russ Hicks låter oss njuta av sin härliga steelguitar. Efter denna kommer en snabb shuffle skriven av Buck Owens ”Under Your Spell Again”. Leona är writer av balladen ”Someone Must Have Told Me Wrong”. En av topparna på CD’n är Johnny Rodriguez lugna ”I Just Can’t Get Him Out Of My Mind”. Cathy bjuder på ännu en ballad i Darrell McCall’s ”Marionette”. Det tredje bidraget från Leona’s penna är den lugna ”I’m Still Losing You”. Ronnie Reno’s ”Sweetheart Slayer” är en stökig låt i lite swingtakt, helt onödig låt på en annars bra CD tycker jag. Sista spåret ”Use Me” är en lugn låt. En bra skiva utan att vara topp. Några låtar drar ner betyget men jag hoppas att Cathy fått blodad tand med denna CD och fortsätter i moderns spår. Lyssna gärna före ett köp. Publicerad: 2010-09-25   Artist: Miss Leslie  Titel: Wrong Is What I Do Best  Skivbolag: Zero Label ZLR 0104  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är Miss Leslie’s fjärde full-CD och utöver dessa har hon en CD med fem låtar på. Leslie Sloan, som hon heter, har skrivit alla sångerna på skivan och visar att hon inte bara är en duktig sångerska och fiddlare. Dessutom har hon producerat CD’n ihop med Tommy Detamore och Ricky Davis. Texterna på denna CD är inte lika starka som de på hennes förra, som ju var helt fantastiska, men det finns en del guldkorn här också. Att det är ett strikt countrykomp med steel (Ricky Davis) och fiddle (Miss Leslie) i fronten behöver jag väl knappast nämna, i alla fall inte för er som hört hennes tidigare skivor. Skivan inleds, som sig bör, med en härlig fyrfyra med titeln ”I Need Me”, en topplåt. Efter denna kommer en lugn ballad med bra text ”Turn Around”. Så höjs tempot ordentligt i ”Drunk Dialer”. I duetten ”Let’s Start Over” har Miss Leslie tagit hjälp av Jason Allen och de gör denna duett till en av skivans toppar. Ännu en av topparna på skivan är ”I Can’t Live With You But I Can’t Love Without You”, en fin kärleksballad. Titellåten ”Wrong Is What I Do Best” är en låt i swingtakt, ingen höjdare för mig. Däremot gillar jag fyrfyran ”Anyone” betydligt mer, en topplåt. Efter denna kommer ytterligare en toppballad med titeln ”All You Do Is Make Me Cry”. Ytterligare en fyrfyra bjuder Miss Leslie på i ”Every Tuesday Night” som är en härlig låt. Tempot höjs i ”Lie,Lie, Lie” där vi får njuta till ett härligt steelspel av Ricky Davis. Så kommer ännu en swinglåt i ”There’s Two People Here Not Talkin´”. Kärleksballaden ”Some Things They Can’t Take Away” är en av mina favoriter på CD’n. Miss Leslie bjuder oss på ännu en fyrfyra i ”She Gave Up On Herself”, ännu en topplåt.Cd’n avslutas med en ballad med bra text ”The Last Time I Drank”. Det här är en CD som visar att det fortfarande kan göras bra country, men oftast är det på de här mindre bolagen som står för detta och de kan ju vara lite svåra att få tag i tyvärr. Till sist ett GRATTIS till oss alla som gillar strikt country då vi får se och höra Miss Leslie live på Lida i sommar. Missa inte detta tillfälle. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Allen Karl & Amberley Beatty  Titel: If I Could Spend Today Loving You  Skivbolag: Century II Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Allen är flitig i skivstudion, här tillsammans med kanadensiskan Amberley Beatty . Amberley är en mycket duktig sångerska med en mycket bra röst. Det här är Allen’s första duettskiva samtidigt som det är skivdebut för Amberley, trots detta så är det en väl godkänd CD. Titellåten ”If I Could Spend Today Loving You” är en lite snabbare låt. Efter denna kommer Buck Owens klassiker ”Cryin’ Time” (som jag dansat sista dansen till åtskilliga gånger på Smålands olika dansställen och logar) en topplåt som alltid ”går hem”. Jag gillar också den lugn ”Whatever Happened To Us” en av skivans toppar. Ännu en bra låt bjuds vi på i ”I Don’t Want To Have To Marry You” som är en lugntaktfast låt. Det finns ett par lite snabbare spår på CD’n och de är ”Never Ending Song Of Love” och ”We Go Together”. På det åttonde spåret bjuds vi på klassikern ”Have You Ever Been Lonely” som paret gör fullt godkänt. Det tionde och sista spåretbjuder på ännu en klassiker ”Have I Told You Lately That I Love You” som också den görs förtjänstfullt av Allen och Amberley. Det här är ingen skiva du hittar i våra skivaffärer men direktimportörerna kan kanske ha den. Lyssna före ett köp men jag tror inte att du blir besväken utan provlyssnande. Jag hoppas och ser fram emot fler duettskivor från Allen Karl och Amberley Beatty. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Allen Karl  Titel: That’s All Behind Me Now  Skivbolag: Century II Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Allen Karl har jag recenserat tidigare i SCC-Nytt, senast förra året. För någon månad sedan skickade Karl sina senaste utgåvor, vilka jag inte vill undanhålla er. Den här CD’n innehåller hela femton spår och materialet är av lite blandad kvalitet, men jag gillar Allen’s röst. Titellåten ”That’s All Behind Me Now” som inleder CD’n är en lugnballad som handlar om att det inte lönar sig att titta bakåt utan se framåt oh gå vidare efter misstagen. Mitt absoluta favoritspår på skivan är Hank Williams fantastiska sång ”Let’s Turn Back The Years” här med mandolin och steel i kompet. Robby Turner bjuder på ett makalöst steelspel här. Tredje spåret ”Marion’s Rose” är en lugn ballad med en mycket bra text som handlar om kvinnan som sitter på ett servicehem med en ros i en vas på bordet. Rosen fick hon av sin älskade når hon tog farväl av honom när han skulle ut i kriget 1942. Han sa då att rosen kommer att slå ut när vi träffas igen. Tyvärr kom han aldrig tillbaka eftersom hans plan störtade. Efter 64 års väntan så avlider kvinnan och när man hittar henne så har rosen slagit ut i blom. Jag gillar också ”Our Love Just Faded Away” som går i lite south of the borderstil med en fin akustisk gitarr klinkande i bakgrunden. Ännu ett bra spår är den lugna balladen ”A Different World”.I lite snabbare takt går ”How Could I Love Her So Much” och det är en av fåuptempolåtar tillsammans med ”Country Club” (som väl Travis tritt hade en hit med). Ett av skivans toppspår är ”Between A Stranger And You” en dansvänlig shuffle. På de två sista spåren bjuder Allen på ett par ”klassiker”, det är Faron Young’s ”Hello Love” och Carl Belew’s ”Stop The World” båda från sent femtiotal. Som sagt lite blandat material men topparna är väl värda skivpriset. Hos mig snurrar vissa spår ofta. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Donna Ulisse  Titel: Holy Waters  Skivbolag: Hadley Music Group HMG 1005  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är den andra CD’n med Donna Ulisse där hon framför vad hon kallar för Mountain Music. Den förra kom 2009. Donna’s första CD ”Trouble At My Door” kom redan 1991 på Atlanti Records och då var det mer strikt country som gällde. Jag skulle gärna se att Donna kom tillbaka till den stilen eftersom jag giller den mer än det hon gör nu. Inte för att det är dåligt, men i mina öron blir det lite enformigt. Donna har skrivit materialet på skivan själv eller tillsammans med andra med ett undantag, svärfadern Carter Stanley’s ”Who Will Sing For Me”. Kompet är akustiskt med banjo, mandolin och dobro i täten. Jag ska nämna några av de låtar som jag fastnat för på skivans tretton spår. På andra spåret bjuder Donna på ”He Will” en lite lugnare ballad. Jag gillar också ”To My Soul I Do” som också är en lite lugnare låt. Tompot höjs något i titellåten ”Holy Waters”. Även ”Who You Need To Know” går i lite snabbare tempo. Skivans bästa spår är den lugna låten ”A Promise That He Made” där maken Rick Stanley och Keith Sowell (som spelar akustisk gitarr på skivan som han också har producerat) backar upp i refrängen. Jag gillar också den lite snabbare ”High In Te Sky” även den med fin stämsång av de tidigare nämnda. Ytterligare en topplåt är Carter Stanley’s ”Who Will Sing For Me”! Som okså den bjuder på fin stämsång i refrängen. I ”Lord I’m Yours” höjs tempot något. På avslutningsspåret ”My Jesus” kompas Donna bara av en akustisk gitarr (Keith Sowell) och en dobro (Rob Ickes) och här kommer Donna’s fantastiska röst till sin fulla rätt. Detta är en skiva för dig som gillar lugna låtar med akustiskt komp i bluegrasstil. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Merle Haggard  Titel: I Am What I Am  Skivbolag: Vanguard / HAG records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Merle har åter varit i studion och visar att det fortfarande är liv i ”gubben” även om han låter lite trött i vissa låtar. han har skrivit alla sånger på skivan och producerat tillsammans med Lou Bradley. Låtmaterialet är av blandad kvalitet, liksom sången på vissa spår, men det finns några toppar som gör skivan lyssningsvärd. Första spåret ”I’ve Seen It Go Away” väcker förhoppningar då det är en riktigt bra låt i lite snabbare takt. Den följs av den lite jazzbluesiga ”Pretty When It’s New”. En av de bättre låtarna på CD’n är ”Oil Tankers Train” som går i lugn valstakt. I den lite snabbare ”Live And Love Alwyas” får dottern Theresa sjunga duett med Merle, en kul låt. Efter denna kommer åter en lite jazzbluesig låt ”The Road To My Heart”. Ännu en låt i stilla valstakt är ”How Did You Find Me Here”, en topplåt som följs av en lugn ballad ”We’re Falling In Love Again”. Merle fortsätter med ännu en lugn ballad i ”Bad Actor” och här tycker jag att Merle låter trött. Tempot höjs lite i ”Down At The End Of The Road”. Ytterligare en av mina favoriter på skivan är ”Stranger In The City” en låt i lite snabbare tempo än balladerna. På näst sista spåret ”Mexican Bands” bjuder Merle på lite south of the border stil med trumpeter och en klinkande gitarr i kompet, en skön låt att lyssna till. Titellåten ”I Am What I Am” är en lugn ballad där Merle åter låter lite trött. Det här är ingen av Merle’s bästa skivor men ändå värd att ha i sin samling. Lyssna före ett köp. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Durwood Haddock  Titel: Hank´s A Lot  Skivbolag: Eagle International Records (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Gamle Durwood har vaknat till liv på gamla dar och ger ut CD på löpande band. Det här är en hyllnings-CD till några artister med den gemensamma nämnaren att de har Hank som tilltalsnamn och som nu är bortgångna.Som vanligt på sina skivor så spelar Durwood alla instrument själv och han har hittat ett tidsenligt sound. Materialet är från slutet av 40-talet och fram till början av 60-talet. Första spåret är Hank Williams “The Blues Comes Around” från 1947 som följs av Hank Snow´s “I Wonder Where You Are Tonight” från 1949. Durwood fortsätter med Hank Williams “No Teardrops Tonight” från 1949. Nästa spar är Hank Thompson´s topplåt från 1955 “Most Of All”, den är min favorit på CD´n. Hank Locklin hade en storsäljare med “Send Me The Pillow That You Dream On” 1958, den tolkas här föredömligt av Durwood. 1948 hade Hank Thompson en hit med “Green Light”, samma sak hade Hank Snow med “Yellow Roses” 1954. Hank Locklin toppade listorna 1960 med “Please Help Me I´m Falling”. Durwood bjuder på ännu en Hank Williams-låt “My Heart Would Know” från 1951. Den följs av Hank Thompson´s “Honky Tonk Girl” som var en storsäljare för Hank 1954. Hank Snow fanns högt upp på listorna 1952 med “A Fool Such As I”. Sista spåret på skivan är Hank Locklin’s listetta från 1953 “Let Me Be The One”. Det här är en CD för dig som vill hitta rötterna till dagens countrymusik från 40 och 50-talen tolkade på ett utomordentligt sätt anno 2009 av Durwood . Bra gjort gamle man, fortsätt så här. Jag vill tillsammans med denna recension passa på att nämna Durwood´s CD från 2008 “I Done The Boogie Too Long” som är en utomordentligt bra skiva. Det är mestadels sånger om brusten kärlek och mestadels i lite lugnare tempo. Sundet är som på den tidigare recenserade skivan, kanske något lite mera “up to date”. En kul sak på skivan är låten “Wabash Cannonball” som spelades in 1975. Du kan köpa skivor från Durwood via hans hemsida www.EagleinternationalRecords.com eller www.HonkyTonkin.com eller E-post EagleIntRecords@aol.com Publicerad: 2010-03-18   Artist: The Long Gone Smiles Band  Titel: The Most Important Part  Skivbolag: Blue Standard Music (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Äntligen har Stockholmsbandet The Long Gone Smiles Band blivit färdigt med sin första fullängd CD. De bjuder på en resa tillbaka i tiden innan de elektriska instrumenten kom in i vår musik. Bandets förebilder är Jimmie Rodgers och Hank Williams och då kan du lätt föreställa dig hur det låter. Bandet består av Michael H. Lindgren som sjunger och spelar gitarr, han skriver även det mesta av bandets låtar. Birgitta Adamsson spelar mandolin och svarar också för det vokala, Sven Faringer spelar fiddle, P.G.Mattis spelar gitarrer, mandolin, lapsteel, munspel och svarar för stämsång, Ove Sundeson spelar dobro och mandolin och Christer Åberg ståbas och stämsång. Första spåret på CD´n ”One Hit Country Singer” är en lugn låt om killen som skrev om sina känslor när hans älskade lämnat honom för en annan och vad som sedan följde, en topplåt. Så höjs tempot något i ”Brown Eyes Blue Eyes”. Tredje spåret ”Technology Set Me Free” har en fantastisk text och en härlig melodi, ett toppspår. Ännu en topplåt är ”Mr.Bartender” med en text om en kvinna som dricker (för mycket), en tänkvärd text och en av topparna på CD´n. ”Howlin Rag” är en instrumental låt av Ove Sundeson. Vi får ytterligare en drinkin´song i ”Looking Through The Glasses” som går i lite snabbare tempo. Även ”Heaven On Earth” är en lite snabbare låt. På spår åtta bjuds vi på en låt av en av bandets influenser, Jimmie Rodgers, ”The Mystery Of Number Five”, där vi får höra Michael joddla lite. I ”You Gotta Keep Your Woman Sober” har Michael fått till en kul text (men jag tror inte att kvinnosakskvinnor delar min åsikt). Låten handlar om att kvinnan måste hålla sig nykter på kvällen för att kunna köra bilen hem, så det får bli mjölk för hennes del. Sven Faringer får visa sig på styva linan med sin fiddle i den egenhändigt skrivna ”Remote Mountain Memories” en instrumental låt. Den följs av en snabb låt ”Christmas In The Mountains”. Så kommer ytterligare ett toppspår ”The Most Important Part” som är en hyllning till bandets andra stora influens, Hank Williams, en topplåt. Tempot höjs något i ”Meet Me In Heaven”. Ytterligare ett toppspår är ”The Steel Guitar Of Don” som hyllar Don Helms som spelade steel i Hank Williams kompband The Driftin´Cowboys. Sista spåret är en lugn låt med titeln ”Down In The Valley”. Detta är en skiva som finnas hos varje sann vän av countrymusik. Den för oss tillbaka i tiden och lär var och en av oss var grunden till vår musik lades, det är ljusår från dagens popcountry. Ett GRATTIS och TACK till The Long Gone Smiles Band och oss countryfans för denna CD. Som sagt en CD som bör finnas i varje countrysamling. Skivan kan beställas på hemsidan www.bluestandardmusic.se eller E-post till info@bluestandardmusic.com KÖP. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Darrell McCall  Titel: Keeping With Tradition  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Ännu en CD från det eminenta bolaget Heart Of Texas Records. Det är vår ”gamla” vän Darrell McCall som åter har varit i Justin Trevino´s studio. Justin står som producent för denna topp-Cd. Musikerna är de som ofta anlitas i Justin´s studio med Dicky Overbey på steel, Jake Hooker på ståbas, Jim Loessberg på trummor, Hank Singer och Tim Alexander på fiddle, Randy Lindley och Charlie Walton på gitarrer och då förstår du att det är toppkomp CD´n inleds med en fyrfyra från Bill Anderson´s penna ”Fast As I Can Crawl”, en riktig topplåt. Tempot är något lugnare i Evonne Meyers ”What Do You Know About Heartaches”, som är en riktig tårdrypare. Darrell sänker sedan tempot ytterligare i ”klassikern” ”Hello Out There” som Wayne Walker och Kent Westberry skrivit, Darrell gör en riktigt bra version av låten. Darrell´s dotter Gyanne McCall har skrivit shufflelåten ”The Fall” ett av toppalstren på CD´n. Efter denna kommer en lugn lugn låt av Hank Cochran med titeln ”Speak Well Of Me” en tänkvärd text som tilltalar mig. Roger Miller och George Jones plitade ihop uptempolåten ”That´s The Way I Feel”. Gyanne McCall och Justin Trevino har skrivit den lite lugnare ”Are You Ever Coming Back To Your Memories”. Så kommer ännu en shufflelåt ”Wall Of Tears” från Mel Tillis penna. Hank Thompson skrev och spelade in ”Most Of All” som är en topplåt i lite lugnare tempo. Samma sak gäller för Joe Carson´s ”I´ll Never Love No One But You” som är ännu en topplåt. Den följs av Faron Young och Eddy Thorpe´s ”You´re Still Mine”. Sista spåret ”The Kind Of Love av Jesse Ashlock går i lite Texasswingstil. Du som gillar strikt country med steel och fiddle har bara att kontakta någon direktimportör för att beställa ditt exemplar. Du kommer inte att ångra dig, jag lovar. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Amber Digby  Titel: Another Way To Live  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Texastjejen Amber Digby med sin fjärde CD som bjuder på lika härlig Texascountry som de tidigare. Som tidigare så är det i Justin Trevino’s studio som inspelningarna skett och Justin har producerat CD’n tillsammans med Amber och hennes make Randy Lindley. För det suveräna kompet bakom Amber svarar Dicky Overbey på steel, Justin Trevino på gitarr, Jake Hooker på ståbas, Reggie Rueffer på fiddle, T. Jarrod Bonta på piano, Tom Lewis på trummor och Randy Lindley på gitarr,banjo, madolin och bakgrundssång. Cd’n inleds med en fyrfyra ”There Must Be Another Way To Live” som Mel Tillis skrev för ett antal år sedan. Efter denna kommer Jack Clement ”klassikern” ”Just Someone I Just To Know” där maken Randy stöttar upp i bakgrunden, en toppversion av denna fina låt. Ett av skivans bästa spår är ”This Heart Of Mine” som Bobby Osborne och Pete Goble har skrivit. Tempot dras ner i Johnny Bush´s ”The Sound Of A Heartache”. Willie Nelson är pappa till fyrfyran ”One Step Beyond”. På nästa spår får Amber visa att hon kan skriva låtar också då hon har skrivit ”Soul Survivor” tillsammans med Dennis McCall, det är en lugn fin ballad. Amber har också skrivit fyrfyran ”Lie To Me” nu ihop med Justin Trevino. Även ”After It Breaks” har Amber skrivit men nu ihop med Dani Flowers, en lugn fin låt. Glenn Sutton och Red Steagall har skrivit ”I´m Not Your Kind Of Girl” som är en härlig shuffle. I ”Please Be My Love” sjunger Amber och Randy duett. Dicky Overbey är mannen bakom den lugna topplåten ”Wrong Numer”. Cd´n avslutas med ännu en lugn låt ”Silent Night” (ej julsången) som John Schweers har skrivit. Ett stort tack till Heart Of Texas Records som fortsätter att ge oss älskare av strikt country skiva efter skiva med toppcountry. Du som gillar strikt country, KÖP denna CD. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Joe Bonson & Coffee Run  Titel: Ride In The Country  Skivbolag: Eget bolag  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är den tredje CD´n med Joe Bonson & Coffee Run som jag har recenserat i SCC-Nytt. Joe har fått högt betyg tidigare och får det för denna CD också. Första spåret ”Drivin´” är en halvlugn låt som följs av titellåten ”Ride In The Country” som också den går i lite lugnare tempo. Ett av skivans bästa spår är shuffeln ”Who Are You” där jag tror att det är dottern Valerie som svarar för sången. Rösten påminner om Danni Leigh och Amie Comeaux. Den följs av ännu ett toppspår, kanske skivans bästa, ”Whiskey Stops Talkin`” som är en härlig fyrfyra med tungt komp, en kanonlåt som bara den är värd skivpriset. Hustrun Wendy svarar för sången i ”Ghost Town Girl”. Så kommer ytterligare ett toppspår i den lite lugnare ”The Hammer Falls”. Så höjs tempot lite i ”Father Time”. Den efterföljande låten ”That´s What I Call A Man” är en snabb låt där Valerie åter svarar för sången. Även ”Why´d You Start Lookin´ So Good” går i snabbt tempo. Efter denna kommer en lugn ballad ”The Blood” som har ett religiöst budskap. Skivan avslutas med en snabb låt ”Freedom Ain´t Free”. En CD som har några topplåtar men också några som inte tilltalar mig varför jag ändå inte ger den mer än 3.5 hattar. Men som sagt topparna är väl värda skivpriset. Publicerad: 2010-03-18  «« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »» Register över alla recenserade skivor på hemsidan Sök efter recensioner

Adress: Smålands Country Club C/o Lars Thell, Stångågatan 37, 598 37 VIMMERBY. Telefon: 0492-137 62, E-mail: lars.thell@home.se, Hemsida: www.smalandscountryclub.tk