«« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »»  Artist: Donna Ulisse  Titel: Holy Waters  Skivbolag: Hadley Music Group HMG 1005  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är den andra CD’n med Donna Ulisse där hon framför vad hon kallar för Mountain Music. Den förra kom 2009. Donna’s första CD ”Trouble At My Door” kom redan 1991 på Atlanti Records och då var det mer strikt country som gällde. Jag skulle gärna se att Donna kom tillbaka till den stilen eftersom jag giller den mer än det hon gör nu. Inte för att det är dåligt, men i mina öron blir det lite enformigt. Donna har skrivit materialet på skivan själv eller tillsammans med andra med ett undantag, svärfadern Carter Stanley’s ”Who Will Sing For Me”. Kompet är akustiskt med banjo, mandolin och dobro i täten. Jag ska nämna några av de låtar som jag fastnat för på skivans tretton spår. På andra spåret bjuder Donna på ”He Will” en lite lugnare ballad. Jag gillar också ”To My Soul I Do” som också är en lite lugnare låt. Tompot höjs något i titellåten ”Holy Waters”. Även ”Who You Need To Know” går i lite snabbare tempo. Skivans bästa spår är den lugna låten ”A Promise That He Made” där maken Rick Stanley och Keith Sowell (som spelar akustisk gitarr på skivan som han också har producerat) backar upp i refrängen. Jag gillar också den lite snabbare ”High In Te Sky” även den med fin stämsång av de tidigare nämnda. Ytterligare en topplåt är Carter Stanley’s ”Who Will Sing For Me”! Som okså den bjuder på fin stämsång i refrängen. I ”Lord I’m Yours” höjs tempot något. På avslutningsspåret ”My Jesus” kompas Donna bara av en akustisk gitarr (Keith Sowell) och en dobro (Rob Ickes) och här kommer Donna’s fantastiska röst till sin fulla rätt. Detta är en skiva för dig som gillar lugna låtar med akustiskt komp i bluegrasstil. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Merle Haggard  Titel: I Am What I Am  Skivbolag: Vanguard / HAG records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Merle har åter varit i studion och visar att det fortfarande är liv i ”gubben” även om han låter lite trött i vissa låtar. han har skrivit alla sånger på skivan och producerat tillsammans med Lou Bradley. Låtmaterialet är av blandad kvalitet, liksom sången på vissa spår, men det finns några toppar som gör skivan lyssningsvärd. Första spåret ”I’ve Seen It Go Away” väcker förhoppningar då det är en riktigt bra låt i lite snabbare takt. Den följs av den lite jazzbluesiga ”Pretty When It’s New”. En av de bättre låtarna på CD’n är ”Oil Tankers Train” som går i lugn valstakt. I den lite snabbare ”Live And Love Alwyas” får dottern Theresa sjunga duett med Merle, en kul låt. Efter denna kommer åter en lite jazzbluesig låt ”The Road To My Heart”. Ännu en låt i stilla valstakt är ”How Did You Find Me Here”, en topplåt som följs av en lugn ballad ”We’re Falling In Love Again”. Merle fortsätter med ännu en lugn ballad i ”Bad Actor” och här tycker jag att Merle låter trött. Tempot höjs lite i ”Down At The End Of The Road”. Ytterligare en av mina favoriter på skivan är ”Stranger In The City” en låt i lite snabbare tempo än balladerna. På näst sista spåret ”Mexican Bands” bjuder Merle på lite south of the border stil med trumpeter och en klinkande gitarr i kompet, en skön låt att lyssna till. Titellåten ”I Am What I Am” är en lugn ballad där Merle åter låter lite trött. Det här är ingen av Merle’s bästa skivor men ändå värd att ha i sin samling. Lyssna före ett köp. Publicerad: 2010-06-13   Artist: Durwood Haddock  Titel: Hank´s A Lot  Skivbolag: Eagle International Records (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Gamle Durwood har vaknat till liv på gamla dar och ger ut CD på löpande band. Det här är en hyllnings-CD till några artister med den gemensamma nämnaren att de har Hank som tilltalsnamn och som nu är bortgångna.Som vanligt på sina skivor så spelar Durwood alla instrument själv och han har hittat ett tidsenligt sound. Materialet är från slutet av 40-talet och fram till början av 60-talet. Första spåret är Hank Williams “The Blues Comes Around” från 1947 som följs av Hank Snow´s “I Wonder Where You Are Tonight” från 1949. Durwood fortsätter med Hank Williams “No Teardrops Tonight” från 1949. Nästa spar är Hank Thompson´s topplåt från 1955 “Most Of All”, den är min favorit på CD´n. Hank Locklin hade en storsäljare med “Send Me The Pillow That You Dream On” 1958, den tolkas här föredömligt av Durwood. 1948 hade Hank Thompson en hit med “Green Light”, samma sak hade Hank Snow med “Yellow Roses” 1954. Hank Locklin toppade listorna 1960 med “Please Help Me I´m Falling”. Durwood bjuder på ännu en Hank Williams-låt “My Heart Would Know” från 1951. Den följs av Hank Thompson´s “Honky Tonk Girl” som var en storsäljare för Hank 1954. Hank Snow fanns högt upp på listorna 1952 med “A Fool Such As I”. Sista spåret på skivan är Hank Locklin’s listetta från 1953 “Let Me Be The One”. Det här är en CD för dig som vill hitta rötterna till dagens countrymusik från 40 och 50-talen tolkade på ett utomordentligt sätt anno 2009 av Durwood . Bra gjort gamle man, fortsätt så här. Jag vill tillsammans med denna recension passa på att nämna Durwood´s CD från 2008 “I Done The Boogie Too Long” som är en utomordentligt bra skiva. Det är mestadels sånger om brusten kärlek och mestadels i lite lugnare tempo. Sundet är som på den tidigare recenserade skivan, kanske något lite mera “up to date”. En kul sak på skivan är låten “Wabash Cannonball” som spelades in 1975. Du kan köpa skivor från Durwood via hans hemsida www.EagleinternationalRecords.com eller www.HonkyTonkin.com eller E-post EagleIntRecords@aol.com Publicerad: 2010-03-18   Artist: The Long Gone Smiles Band  Titel: The Most Important Part  Skivbolag: Blue Standard Music (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Äntligen har Stockholmsbandet The Long Gone Smiles Band blivit färdigt med sin första fullängd CD. De bjuder på en resa tillbaka i tiden innan de elektriska instrumenten kom in i vår musik. Bandets förebilder är Jimmie Rodgers och Hank Williams och då kan du lätt föreställa dig hur det låter. Bandet består av Michael H. Lindgren som sjunger och spelar gitarr, han skriver även det mesta av bandets låtar. Birgitta Adamsson spelar mandolin och svarar också för det vokala, Sven Faringer spelar fiddle, P.G.Mattis spelar gitarrer, mandolin, lapsteel, munspel och svarar för stämsång, Ove Sundeson spelar dobro och mandolin och Christer Åberg ståbas och stämsång. Första spåret på CD´n ”One Hit Country Singer” är en lugn låt om killen som skrev om sina känslor när hans älskade lämnat honom för en annan och vad som sedan följde, en topplåt. Så höjs tempot något i ”Brown Eyes Blue Eyes”. Tredje spåret ”Technology Set Me Free” har en fantastisk text och en härlig melodi, ett toppspår. Ännu en topplåt är ”Mr.Bartender” med en text om en kvinna som dricker (för mycket), en tänkvärd text och en av topparna på CD´n. ”Howlin Rag” är en instrumental låt av Ove Sundeson. Vi får ytterligare en drinkin´song i ”Looking Through The Glasses” som går i lite snabbare tempo. Även ”Heaven On Earth” är en lite snabbare låt. På spår åtta bjuds vi på en låt av en av bandets influenser, Jimmie Rodgers, ”The Mystery Of Number Five”, där vi får höra Michael joddla lite. I ”You Gotta Keep Your Woman Sober” har Michael fått till en kul text (men jag tror inte att kvinnosakskvinnor delar min åsikt). Låten handlar om att kvinnan måste hålla sig nykter på kvällen för att kunna köra bilen hem, så det får bli mjölk för hennes del. Sven Faringer får visa sig på styva linan med sin fiddle i den egenhändigt skrivna ”Remote Mountain Memories” en instrumental låt. Den följs av en snabb låt ”Christmas In The Mountains”. Så kommer ytterligare ett toppspår ”The Most Important Part” som är en hyllning till bandets andra stora influens, Hank Williams, en topplåt. Tempot höjs något i ”Meet Me In Heaven”. Ytterligare ett toppspår är ”The Steel Guitar Of Don” som hyllar Don Helms som spelade steel i Hank Williams kompband The Driftin´Cowboys. Sista spåret är en lugn låt med titeln ”Down In The Valley”. Detta är en skiva som finnas hos varje sann vän av countrymusik. Den för oss tillbaka i tiden och lär var och en av oss var grunden till vår musik lades, det är ljusår från dagens popcountry. Ett GRATTIS och TACK till The Long Gone Smiles Band och oss countryfans för denna CD. Som sagt en CD som bör finnas i varje countrysamling. Skivan kan beställas på hemsidan www.bluestandardmusic.se eller E-post till info@bluestandardmusic.com KÖP. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Darrell McCall  Titel: Keeping With Tradition  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Ännu en CD från det eminenta bolaget Heart Of Texas Records. Det är vår ”gamla” vän Darrell McCall som åter har varit i Justin Trevino´s studio. Justin står som producent för denna topp-Cd. Musikerna är de som ofta anlitas i Justin´s studio med Dicky Overbey på steel, Jake Hooker på ståbas, Jim Loessberg på trummor, Hank Singer och Tim Alexander på fiddle, Randy Lindley och Charlie Walton på gitarrer och då förstår du att det är toppkomp CD´n inleds med en fyrfyra från Bill Anderson´s penna ”Fast As I Can Crawl”, en riktig topplåt. Tempot är något lugnare i Evonne Meyers ”What Do You Know About Heartaches”, som är en riktig tårdrypare. Darrell sänker sedan tempot ytterligare i ”klassikern” ”Hello Out There” som Wayne Walker och Kent Westberry skrivit, Darrell gör en riktigt bra version av låten. Darrell´s dotter Gyanne McCall har skrivit shufflelåten ”The Fall” ett av toppalstren på CD´n. Efter denna kommer en lugn lugn låt av Hank Cochran med titeln ”Speak Well Of Me” en tänkvärd text som tilltalar mig. Roger Miller och George Jones plitade ihop uptempolåten ”That´s The Way I Feel”. Gyanne McCall och Justin Trevino har skrivit den lite lugnare ”Are You Ever Coming Back To Your Memories”. Så kommer ännu en shufflelåt ”Wall Of Tears” från Mel Tillis penna. Hank Thompson skrev och spelade in ”Most Of All” som är en topplåt i lite lugnare tempo. Samma sak gäller för Joe Carson´s ”I´ll Never Love No One But You” som är ännu en topplåt. Den följs av Faron Young och Eddy Thorpe´s ”You´re Still Mine”. Sista spåret ”The Kind Of Love av Jesse Ashlock går i lite Texasswingstil. Du som gillar strikt country med steel och fiddle har bara att kontakta någon direktimportör för att beställa ditt exemplar. Du kommer inte att ångra dig, jag lovar. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Amber Digby  Titel: Another Way To Live  Skivbolag: Heart Of Texas Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Texastjejen Amber Digby med sin fjärde CD som bjuder på lika härlig Texascountry som de tidigare. Som tidigare så är det i Justin Trevino’s studio som inspelningarna skett och Justin har producerat CD’n tillsammans med Amber och hennes make Randy Lindley. För det suveräna kompet bakom Amber svarar Dicky Overbey på steel, Justin Trevino på gitarr, Jake Hooker på ståbas, Reggie Rueffer på fiddle, T. Jarrod Bonta på piano, Tom Lewis på trummor och Randy Lindley på gitarr,banjo, madolin och bakgrundssång. Cd’n inleds med en fyrfyra ”There Must Be Another Way To Live” som Mel Tillis skrev för ett antal år sedan. Efter denna kommer Jack Clement ”klassikern” ”Just Someone I Just To Know” där maken Randy stöttar upp i bakgrunden, en toppversion av denna fina låt. Ett av skivans bästa spår är ”This Heart Of Mine” som Bobby Osborne och Pete Goble har skrivit. Tempot dras ner i Johnny Bush´s ”The Sound Of A Heartache”. Willie Nelson är pappa till fyrfyran ”One Step Beyond”. På nästa spår får Amber visa att hon kan skriva låtar också då hon har skrivit ”Soul Survivor” tillsammans med Dennis McCall, det är en lugn fin ballad. Amber har också skrivit fyrfyran ”Lie To Me” nu ihop med Justin Trevino. Även ”After It Breaks” har Amber skrivit men nu ihop med Dani Flowers, en lugn fin låt. Glenn Sutton och Red Steagall har skrivit ”I´m Not Your Kind Of Girl” som är en härlig shuffle. I ”Please Be My Love” sjunger Amber och Randy duett. Dicky Overbey är mannen bakom den lugna topplåten ”Wrong Numer”. Cd´n avslutas med ännu en lugn låt ”Silent Night” (ej julsången) som John Schweers har skrivit. Ett stort tack till Heart Of Texas Records som fortsätter att ge oss älskare av strikt country skiva efter skiva med toppcountry. Du som gillar strikt country, KÖP denna CD. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Joe Bonson & Coffee Run  Titel: Ride In The Country  Skivbolag: Eget bolag  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är den tredje CD´n med Joe Bonson & Coffee Run som jag har recenserat i SCC-Nytt. Joe har fått högt betyg tidigare och får det för denna CD också. Första spåret ”Drivin´” är en halvlugn låt som följs av titellåten ”Ride In The Country” som också den går i lite lugnare tempo. Ett av skivans bästa spår är shuffeln ”Who Are You” där jag tror att det är dottern Valerie som svarar för sången. Rösten påminner om Danni Leigh och Amie Comeaux. Den följs av ännu ett toppspår, kanske skivans bästa, ”Whiskey Stops Talkin`” som är en härlig fyrfyra med tungt komp, en kanonlåt som bara den är värd skivpriset. Hustrun Wendy svarar för sången i ”Ghost Town Girl”. Så kommer ytterligare ett toppspår i den lite lugnare ”The Hammer Falls”. Så höjs tempot lite i ”Father Time”. Den efterföljande låten ”That´s What I Call A Man” är en snabb låt där Valerie åter svarar för sången. Även ”Why´d You Start Lookin´ So Good” går i snabbt tempo. Efter denna kommer en lugn ballad ”The Blood” som har ett religiöst budskap. Skivan avslutas med en snabb låt ”Freedom Ain´t Free”. En CD som har några topplåtar men också några som inte tilltalar mig varför jag ändå inte ger den mer än 3.5 hattar. Men som sagt topparna är väl värda skivpriset. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Jake Penrod  Titel: Hank Williams Remembered Volume 1och 2  Skivbolag: Landmark Production  Recensent: Lars Thell  Betyg: För några veckor sedan kom ett paket från USA med några CD-skivor. Bland dessa fanns två CD med en kille som heter Jake Penrod. På baksidan beskrivs Jake som en nutida kopia av Hank Williams. Han är en multiinstrumentalist, spelar tretton olika instrument proffisionellt. Han har skrivit mer än 150 countrylåtar. Han har uppträtt som Hank Williams i en show som har turnerat runt I USA. Mot denna bakgrund så gissar de flesta att detta är en gammal stofil som har vaknat upp igen. Så är inte fallet, killen är bara 25 år. Som titeln på skivorna säger så är det här tribute-CD till Hank Williams och det börjar bli ett antal sådana nu, en bra en del mindre bra. De här tillhör det senare, faktiskt riktigt bra. Jake är röstmässigt ganska lik Hank. Jake spelar steel, akustisk gitarr och elgitarr på skivan, Phil Parr spelar kompgitarr,bas och svarar för bakgrundssång, Kevin Carter fiddle och Bryan Harkness gitarr. Materialet är ju Hank´s gamla välkända sånger. Det finns ett par undantag som jag inte hört så ofta. Det är “I´m Not Coming Home Anymore” en låt som jag trr aldrig Hank spelade in själv. “Never Again” är också en låt som inte spelats in av så många. Samma sak gäller för “If I Didn´t Love You” och “You´re Gonna Change Or I’m Gonna Leave”. För dig som inte har upptäckt Hank Williams storhet som låtskrivare tidigare så är det här ett ypperligt tillfälle att få höra några av hans bästa alster tolkade på ett förträffligt sätt. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Jolina Carl  Titel: Leiber jetzt als irgendwann  Skivbolag: Little Elephant Records 901  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här en helt ny bekantskap för min del, Jag fick CD´n på Countrymässan i Kristianstad av Iris Paech som är manager för Jolina och dessutom producent för CD´n. Det öär en välproducerad CD med en bra blandning av snabba och lugna låtar. Jolina har skrivit musiken till hälften av låtarna och texterna har skrivits av Katy Ipy. Katy har dessutom skrivit resten av låtarna själv. Hälften av de fjorton spåren är på engelska och hälften på tyska. Första spåret ”I Love It To Love You” är en snabb låt som ger mersmak. Den följs av den lite lugnare ”Nur mit dir” som jag tycker är en av topparna på CD’n. Tempot sänks sedan ytterligare i den smäktande balladen ”Just One Second”, ett toppspår där Mike Johnson briljerar med sitt följsamma steelspel i bakgrunden. Ännu ett toppspår är fyrfyran ”Wenn uns’re Leibe noch lebt”. Ytterligare ett spår som jag gillar är shufflen ”Same Old Moon”. Titellåten ”Lieber jetzt als irgedwann” är en lite lugnare låt vilket också gäller för ”I Hope You Stay”. Så höjs tempot igen i ”Country auf gut deutsch”. Jolina bjuder på ännu en smäktande ballad i ”Up There”. Den följs av ”Ich hab dich satt” som är en uptempolåt med härligt gung. ”Can’t Stay Anymore” är också en uptempolåt i lite popigare arrangemang. Efter denna lite snabbare låten kommer en lugn ballad med titeln ”Du bist mein Held”. Så höjs tempot igen i ”Feels Like I’m In Heaven” som har en mandolin som ligger i bakgrunden och ger lite bluegrasskänsla. Sista spåret ”Wer ist sie” är ännu en lugn låt. Jolina har en bra countryröst och det varierande låtmaterialet gör att jag gillar CD’n ju mer jag spelar den. Nu är det bara att lära sig tyska så att jag också kan förstå texterna på dessa låtar. CD’n kan beställas genom www.jolinacarl.de, www.webmaster@westernmail.de eller www.littleelephant.de, Hälsa gärna från mig. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Carola Becker  Titel: Carola Becker  Skivbolag: Becker 01 (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det är ett antal år sedan Carola’s förra CD kom. Då hette Carola Szuch i efternamn. Nu är hon gift och har blivit mamma till ett par flickor. Jag misstänker att hon har använt tiden mellan amning och blöjbyten till att skriva låtar eftersom hon har skrivit texterna till alla låtar utom en på denna CD. CD’n är inspelad i Nashville och producerad av Tim Lauer. Bland musikerna finns toppmusikerna Glenn Duncan på fiddle och Rob Ickes på dobro. Det här är en CD som går i den lite mjukare countrygrasstilen a’la Alison Krauss. Första spåret ”Jag Vill Gå Hem Med Dig” är en av skivans snabbare låtar. Den följande ”Lång Väg Hem” är en lgn ballad. Ett av skivans bästa spår tycker jag att ”I Love You” är, en fin kärleksballad. Tempot höjs något i ”Rym Med Mig” vilket också gäller för ”Älska Mig”. Även ”Änglars Hus” går i lite snabbare takt. Den efterföljande ”Vem Kan Älska Dig Mer” är bra låt med fin bakgrund av dobro och banjo också den i lite snabbare tempo. Så sänks takten i ”Klinga Min Klocka”. Även ”Alla Drömmar” är en är en lugn ballad. Sista spåret ”Livet Här I Stockholm” är en lite snabbare låt. Det här en klart lyssnarvänlig CD som passar för lugna hemmakvällar i myshörnan. Du som vill ha lite tuffare country har inget att hämta här. Jag hade själv önskat lite mer varierande låtmaterial för att kunna ge ett bättre betyg. Men som sagt en klart lyssnarvänlig CD. CD’n kan beställas via www.carolabecker.se eller info@stockhouse.se Publicerad: 2010-03-18   Artist: The Turnpikes  Titel: Don’t Mess With The Band  Skivbolag: Plugged American Records 1941  Recensent: Lars Thell  Betyg: En sprillans ny CD med Karlskronabandet släpptes i samband med countrymässan i Kristianstad. Förutom bandmedlemmarna, Tommy Axelsson, Hans Eklund, Anders Lindqvist och Pelle Nilsson medverkar Janne Lindgren på steel och Stefan ”Boppin’ Steve” Jonasson på piano på skivan. CD’n har en mix av snabba och lite lugnare låtar. De låtar som jag har fastnat för är första spåret ”Never Play At Your Wedding” går i lite lugnare takt. Den följs av riktig fartig sak med titeln ”I Know By Now” en topplåt. Efter denna rökare så lugnar bandet ner sig lite i ”Then I Met You”. Ännu en lugn låt är ”I’m Not A Happy Man” där Janne ger en bra touch till låten med sin steel. På spår sex bjuder bandet på ännu en rökare i form av ”My Turn Will Never Come” som går i härlig boogietakt där Stefan får stort utrymme med sitt pianospel. Åttonde spåret ”Tomorrow Is Gone” är en lugn ballad där Janne åter stöttar upp fint med sin steel. Ännu en lugn låt ”Here Comes The Darkness” kommer på spår tretton. Den följs av ”I Feel So Happy Today” som går i lite caribianstil, en mycket trevlig låt. Sista spåret ”Giving Back Your Heart” går i lite lugnare takt. Bandet har en egen stil som drar sig åt countryrock men utan de vassa gitarrer som ofta kännetecknar denna musikstil. Skivan kan beställas via www.turnpikes.se eller E-post: tommy.i.axelsson@dynapac.com. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Don Redmond Band  Titel: Don Redmond Band  Skivbolag: Don Redmond Band  Recensent: Lars Thell  Betyg: Finspångsbandet som blev svenska mästare i kategorin pure country i september 2009 passade på att släppa en CD-single i samband med countrymässan i Kristianstad. Bandet har en ny sättning nu och det jag hörde i Kristianstad och nu på denna CD så tycker jag att de har gjort stora framsteg. Den första låten på CD’n ”She’s The Reason Why” är en lite lugnare låt som sångaren Andreas Johansson har skrivit tillsammans med Stefan Rengman. Andra spåret ”Excuse Me (I Think I Left My Heart In Here)” är en härlig fyrfyra som Andreas har skrivit tillsammans med pappa Anders. Jag tycker att det här lovar gott för framtiden. Det är bara att inhandla denna i väntan på nästa full-CD som jag hoppas kommer snart. Jag tror att skivan kan beställas via www.DONREDMONDBAND.COM. Publicerad: 2010-03-18   Artist: Trailerpark Idlers  Titel: Well, That´s Life…. Or It Was  Skivbolag: Something Wicked (eget bolag)  Recensent: Lars Thell  Betyg: Det här är Östergötlands stolthet’s sjätte CD. Som vanligt har bandet teman på sina skivor. Denna gång drar de västerut och ett antal år tillbaka i tiden. Morgan hellman är songwritern på merparten av skivans spår. Första spåret ”A Ghost Of You” har Miss LisaLee som leadsinger och jag har i tidigare recensioner berömt hennes röst/sång och jag gör det igen. Tempot höjs ordentligt i ”The Jury, The Judge & The Pen” där Morgan är leadsinger. I Johnny Paycheck och Aubrey Mayhew´s ”The Johnsons Of Turkey Ridge” får vi en lite annorlunda version än den Johnny Paycheck gjorde. Tempot höjs igen i ”Burn My Own Farm Down”. Efter denna följer en lugn ballad ”Claim Back My Pride” en mycket tilltalande låt. Jag har också fastnat för ”Until The Devil Calls Me Home” som också är en lugn låt. Den följa av en lite snabbare låt ”You´d Better Run”, ett av skivans toppspår är ”The First Of December I Killed Virgil Hayes” en lite lugnare låt. Så höjs tempot igen i ”Any Minute Now”. Vi får lite cajunstuk i ”Ol’ Man Johnson”. Ännu en av skivans toppar är ”Burning Rage” en lite lugnare låt. Efter denna kommer en snabb låt med titeln ”Walkin’, Talkin´, Livin´ Hell” som följa av ännu en lugn låt med titeln ”Toolbox”. Sista spåret är också en lugn låt ”At The End Of The Line”. Trailerpark Idlers skiljer sig från mängden då de har ett alldeles eget sound med starka influenser från irländsk musik. Det är alltså inte strikt country men ett band som ändå är värda lyssnarens öron. För min del är det bara att vänta på nästa CD och se vad den har för tema. Till dess så kommer denna att snurra, åtminstone de låtar som jag fastnat för. Publicerad: 2010-03-18  «« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 | »» Register över alla recenserade skivor på hemsidan Sök efter recensioner

Adress: Smålands Country Club C/o Lars Thell, Stångågatan 37, 598 37 VIMMERBY. Telefon: 0492-137 62, E-mail: lars.thell@home.se, Hemsida: www.smalandscountryclub.tk